Tv-krönika: Kenta & Stoffes systrar – 47 år senare
avTårdrypande powerballad – och knivskarp punk.
Som ingen annan serie är ”Orange is the new black” (Netflix) underhållande och rasande förbannad, på en och samma gång.
Jag var redo att ge upp efter andra säsongen. ”OITNB” pendlade vilt mellan djupa nyanser och klyschig buskis, för att landa i ett deprimerande hafsigt slut.
Och jo, Piper (Taylor Schilling) är fortfarande en häpnadsväckande ointressant huvudperson, trots att hon i tredje säsongen slutar hymla med sin cynism. Men som vanligt hänger spänningen i ”OITNB” inte bara på en person – utan på den stora, udda ensemblen.
I säsong tre hotas kvinnofängelset Litchfield av nedläggning – men ”räddas” av ett vinsthungrigt företag. Längtan efter facklig organisering och rimlig arbetsrätt skildras brinnande passionerat.
”OITNB”-världen är fylld av besvikelser, både för personal och fångar. Att drömma framstår som meningslöst, men att sluta kämpa är alltid värre.
– Du kanske ska sluta oroa dig för alla andra och göra nåt för din egen skull. Det är så alla andra i USA gör, säger den nya ledningen när platschefen Caputo protesterar.
Fängelset hamnar i en Orwellsk mardröm av företagsfloskler, där besparingar beskrivs som satsningar. Den oätliga, färdigpaketerade mat som införs gör fångarna deprimerade, men på listiga sätt försöker de lura systemet. Allt för att bevara en sista gnutta självständigt, eget liv.
Utan att säga för mycket är en av de allra vackraste scenerna en bokbegravning.
Moderskapet går som en röd tråd genom tredje säsongen, inte minst det sociala arvet och hur svårt det är att bryta mönster. ”OITNB” värjer inte för ytterst oglamorös ekonomisk utsatthet, ensamhet och sexuella övergrepp.
Lite som Kenta & Stoffes systrar – fast 47 år senare (och i en amerikansk storserie).
Två av de viktigaste låtarna på soundtracket är riot grrrl-punkarna Bikini Kills ”Rebel girl” och Foreigners powerballad ”I want to know what love is”. Konstigt nog känns krocken helt naturlig.
Det handlar ju om uppror och drömmar.
På torsdag ser jag syskonserierna ”Cucumber” och ”Banana”, SVT1 22.00.
Ha!
Pennsatucky (Taryn Manning). Ingen kan pendla mellan barnslig glädje och mörk tragik som hon.
Gah!
Stella (Ruby Rose). Den omskrivna nya tjejen i serien ser ju cool ut, men visst är hon rätt trist?