Ernst Kirchsteiger är för Sommarsverige vad “Kalle Ankas jul” är för vintern.

En institution.

Och möjligen något som överlevt sig själv.

“Sommar med Ernst” (TV 4) är det mest kompetenta program som svensk tv uppbådat i år. Varenda kameravinkel, replik och detalj är så välproducerade att man häpnar.

Kirchsteiger har sån rutin och pondus att det inte går annat än att ryckas med i hans formuleringar och uttryck. Vem säger ens “dikt an” i dag?

I årets säsong, kanske mest tydligt i det senaste avsnittet, börjar man dock undra hur det är fatt med vår sommartomte. Känslan för design verkar slira.

Plötsligt förväntas tittaren köpa att en hemmagjord ljusstake är snygg, när den ser ut som någon en 10-åring gjort i slöjden. Plötsligt möbleras en veranda med inredning som bara matchar i det att allt, troligen, är bidrag från sponsorerna. Plötsligt byggs ett utekök i en gammal ruin – och går bara att filma ur en vinkel, för annars ser det ut som baksidan av en kuliss.

Hur somrigt “Sommar med Ernst” än må vara, går det inte att bortse från att showen tappat sin stilkänsla och att det nog är dags för Kirchsteiger att hitta på något nytt.

Vad mer bjuder sommarnatten på då? Jo, i mokumentären “7 days in hell” (HBO Nordic) spelar Andy Samberg och Kit Harington två excentriska tennisspelare som möts i en bisarr Wimbledon-match. Mer “Spinal tap” än “Konspiration 58”, och oerhört underhållande även för oss som inte bryr oss om tennis.

I morgon tittar jag på “Fönstret mot gården” klockan 21.45 på SVT2.

FTW

Nu börjar “True detective” (HBO Nordic) säsong 2 komma i gång på riktigt. Mycket starkt fjärde avsnitt.

WTF

Saknar “Mad men” så oerhört mycket.