”Du kan ta den där osten och dina jävla oljemiljoner och stoppa upp i Skavlan”.

En enastående replik, levererad med sedvanlig perfektion av Johan Rheborg, vars Fredde Schiller befann sig i Oslo för att göra affär med en superviktig norrman (i motvilligt sällskap med pesten Ove Sundberg).
I en annan underbar scen briljerade Mia Skäringer – alltid fantastisk i sin förmåga att förmedla mördande/uppgivna/kritiska blickar – då hennes skeptiska Anna till slut bröt ihop under en absurd session skratterapi, ledd av Ulla Skoog, som mässade att skratterapi är ”hä hä hä hälsosamt, he he he helande och ho ho ho holistiskt”.
TV4:s ”Solsidan” har en så finfin femte säsong att veckans nyhet om att det finns planer på en långfilm kändes allt annat än förvånande.
Att inte göra film av ”Solsidan” vore väl jättedumt.
Och det är fler svenska serier som imponerar stort just nu.
TV4:s ”Boy Machine” är en skrattfest med en suverän cast och skickligt snickrade poplåtar/musikvideor – vars storhet som parodier är att de ligger så snubblande nära verkligheten. Och samma kanals något frostskadade men svinsnygga ”Modus” är raffinerad nordic noir enligt konstens alla regler.
I SVT håller ”Bron” tittarna i ett järngrepp med en triumfartad tredje säsong, och i torsdags rullade TV3 ut första avsnittet av Josephine Bornebusch och Rachel Mohlins roliga, smarta och skarpt samtidsobserverande komediserie ”Rachel & Jossan: utan filter”.
Och snart är det premiär i C More för mycket välgjorda ”Gåsmamman”, med Alexandra Rapaport som en trebarnsmamma som dras in i organiserad brottslighet.
Om vi sedan adderar vårens skogstokiga snackis ”Jordskott” och Ulf Malmros genomfolkliga ”Ack Värmland” är frågan om resultatet inte blir att 2015 är det starkaste svenska serieåret i färskt minne.
Även om man kanske borde subtrahera ett par poäng för ”Boys”, ”100 code” och ”Ängelby”.

I kväll: ”Getting on”, HBO Nordic.

 

Ja!
”Köttberget checkar ut” (SVT2). Spretande men intressant – och med underbart arkivmaterial.

 

Nej!
”Heroes reborn” (TV6). Varför?