Discon var fiendens musik.
Chic var uträknade och passé.
Men Nile Rodgers fick rätt till slut.
Man måste hitta anledningar att le. Annars går man under. Jag vet att det inte finns så många skäl att vara glad just nu. Och jag vet att det känns som att hela världen håller på att gå rakt åt helvete och att saker som medmänsklighet, solidaritet och vanlig jävla omtanke verkar utrotningshotade.
I stunder som detta är det extra svårt att finna mening i någonting. Att skriva om sådant som visas på tv känns futtigt bortom ord. Men kanske måste man ändå fortsätta som vanligt? ”Keep calm and carry on”, som britternas klassiska slogan lyder. För om man orkar bry sig visar SVT det finaste som finns på tv just nu.
”Hitlåtens historia” (SVT1) har alltid varit en personlig favorit. Jag älskar hur redaktionen bakom programmet lyfter på varje sten för att hitta oväntade och roliga vinklar. Hur passionen i deras arbete lyser igenom i varje program. Hur de har lyckats få nästan varje avsnitt att pulsera av vilja och kärlek till musiken – oavsett om det är banal tuggummidisco eller erkända rockklassiker som avhandlas.
För oss som alltid haft en särskild plats i hjärtat för Nile Rodgers pumpande gitarrspel är avsnittet om Chics ”Good times” som balsam för själen. En brakhit från en tid då många såg disco som fiendens musik. Discokulor sprängdes i bitar och genren spåddes vara död. Den alltid så älskvärde Rodgers visar hur en musikstil som kallades både hjärndöd och artificiell kunde fungera både politiskt och som musikhistorisk hörnsten. ”Good times” spottades på när den kom – men svallvågorna den orsakade skapade mer musik än någon kan räkna. Allt från tidig hiphop till indiepop från Manchester (min husgud Johnny Marr i The Smiths har alltid haft Nile Rodgers som förebild).
Det finns något väldigt fint i det. Att om man vill veta hur något blir så måste man vänta. Det som känns hopplöst i dag kan visa sig vara livsviktigt i morgon.

Tisdag kväll tittar jag på ”The last panthers” (HBO Nordic). Johan Renck är fortfarande djupt underskattad.

HURRA!

”The walking dead” (Kanal 9). Tyckte först att nya säsongen började ruskigt svagt. Men jäklar vad det tar sig.

NJA…

”Bron” (SVT1). Kalla mig bakåtsträvande. Men utan Kim Bodnia håller det inte.