RECENSION Kurt Sutter har bytt bågarna, puffrorna och lädervästarna mot svärd, brynjor och medeltida tortyrkammare. Men den som lider av ”Sons of Anarchy”-abstinens får garanterat lindring av hans nya – där de gruvliga brutaliteterna, de stora känslorna, och temat med den tragiske (anti)hjälten som försöker ta sig ur våldets klor men hela tiden dras tillbaka in tydligt går igen.
Även om ”The bastard executioner” börjar som en svagare serie än vad ”Sons of Anarchy” någonsin var.
Vi befinner oss i 1300-talets Wales – hårt pressat under engelska kungen Edvard III:s hänsynslösa styre. Wilkin Brattle (Lee Jones) har – för att göra en lång och till en början rätt seg historia kort – gått från att vara krigare i armén till att leva ett fattigt men lyckligt bondliv. Bara för att, just som han ska bli pappa, drabbas av en avgrundsdjup personlig förlust då en ond engelsk baron beordrar ett blodbad i hans hemby.
Wilkin antar sedan en död, sadistisk bödels identitet – och blir skarprättaren Gawain Maddox. Dels för att rädda sitt eget skinn, och dels för att kunna infiltrera förtryckarnas skara och utkräva hämnd på de skyldiga.
”True bloods” Stephen Moyer har roligt med rollen som den illvilliga, intrigerande rådgivaren Milus Corbett, som känner till Wilkins hemlighet och hela tiden hotar att avslöja den. Och Flora Spencer-Longhurst spelar baronessa med både pondus, hjärta och intelligens. Men Katey Sagal – som var så lysande i ”Sons of Anarchy” – brottas med en hopplös brytning och en parad av floskler som den mystiska helaren Annora.
”The bastard executioner” har vissa problem med både självbehärskning och rytm, och personligen har jag svårt att se poängen med de övernaturliga/drömlika inslag som mest leder till ”Game of thrones”-jämförelser som absolut inte är till den här seriens fördel.
Men det börjar ta sig ett par avsnitt in, och världen vi befinner oss i är så chockerande elak, mörk och våldsam att den är svår att slita sig från.
Och introt är ju helt klart ett makabert litet konstverk.
Men mindre härdade tittare bör hålla sig undan. På riktigt.
Det här är ultravåld.