Vissa komiker har ett bra skämt.
Andra lyckas hålla sig roliga i några år.
Magnus Härenstam höll fanan högt i ett helt liv.

Det finns några faser som de flesta komiker går igenom. Den ungdomliga singelfasen, med skämt om konstiga dejter, bisarra sexuella erfarenheter och svårigheten att hitta kärleken.

Sen kommer den stadgade fasen, där komikerns skämt vanligen handlar om barn, äktenskapets vedermödor och det så kallade livspusslet (en vedervärdig term, men vid det här laget är den så etablerad att det inte är mycket att göra åt saken).

Eventuellt dyker även ”Den frånskilda”-fasen upp, men mycket mer än så brukar det inte bli, då knappt någon lyckas hålla sig kvar i rampljuset tillräckligt länge för att det ska bli aktuellt.

Entré: Magnus Härenstam (1941-2015). Få svenska humorister har haft en så lång och produktiv karriär, och i gårdagens sändning av hans sista show ”Morsning & goodbye” (SVT1) iklädde han sig självsäkert rollen som den åldrande komikern. Med en scennärvaro av internationella mått skämtade han om döden, sjukdomar och den märkliga upplevelsen att bli gammal på 2010-talet.

Det var en fullvuxen artist som stod på scenen. Inte ett ord föll fel (jo ett … om det inte var med flit … med Härenstam vet man aldrig) och ingen tanke lämnades oavslutad.

Magnus Härenstam avslutade sin karriär på topp, som en av Sverigest tveklöst mest inflytelserika komiker.

Goodbye, Magnus.

En helt annan grej: Tidigare under kvällen i SVT1 kunde man se ”Livet på Skutholmen”, en dokumentär om Asbjørn, 71, som levt på en liten ö utanför Norges kust i hela sitt liv. En sympatisk farbror med en livsstil som snart inte längre existerar, javisst, men kan vi inte komma överens om att det inte längre räcker med vackra naturbilder för att göra en dokumentär? Tack.

I kväll tittar jag, om jag känner mig själv rätt på, ”Världens natur: Katter” klockan 19.00 på SVT2.

WTF?

Fyra månader tills säsong 6 av ”Game of thrones” (HBO Nordic) har premiär. JAG ORKAR INTE!

FTW!

Mot alla mina förväntningar visade det sig att ”Danska hovrätter” (SVT2) var riktigt underhållande.