RECENSION Knappt ett år efter att Andrew Jareckis HBO-serie ”The jinx” höll oss trollbundna under sex veckors tid, kommer Netflix true crime-kontring ”Making a murderer”. En kriminaldokumentär i tio delar om det osannolika, otäcka, ironiska fallet Steven Avery.
En man med ett kriminellt förflutet från en ökänd familj i en småstad i Wisconsin, som 1985 – efter en travesti till rättegång – dömdes för ett brutalt sexuellt övergrepp och ett mordförsök som det 2003, med hjälp av DNA-teknik och ett bevarat pubeshår, kunde bevisas att han var helt oskyldig till.
Avery blev efter sin frigivning något av en affischpojke för felaktigt dömda, och var på väg att få ut ett massivt skadestånd – när han plötsligt blev huvudmisstänkt för ett nytt bestialiskt brott.
Bakom serien ligger regissörerna Laura Ricciardi och Moira Demos, som har ägnat ett helt decennium åt att dokumentera 30 års händelseutvecklingar och vändningar i den här snåriga och bisarra historien om den oskyldige mördaren Steven Avery – ett oxymoron på två ben.
Det är fascinerande, läskigt och mycket välgjort. Ett traditionellt och proffsigt dokumentärhantverk, där vittnesmål, filmmaterial från rättssalar, intervjuer, ljudupptagningar och nyhetsinslag är hopvävda till en sorts thriller ur verkligheten, om ett monster som kanske, eller kanske inte, föddes bakom galler – fängslad för ett brott han inte begått.
Efter true crime-succéer som ”Serial” och ”The jinx” var fältet öppet för snabbt hopslängda, sensationslystna efterapare.
I stället fick vi gediget researchade, genuint ambitiösa, obehagliga och omedelbart fängslande ”Making a murderer”.
Snyggt drag, Netflix.