RECENSION Man trodde att ”The abominable bride” skulle vara ett fristående specialavsnitt av BBC:s ”Sherlock”, med handlingen förflyttad från nutid tillbaka till det viktorianska London som är skådeplatsen för sir Arthur Conan Doyles originalhistorier.
Men det är inte helt och hållet sanningen om vad det här är – och nu utfärdas en spoilervarning för er som inte vill veta mer.
I den första, rätt lysande akten av ”The abominable bride”, träffar vi 1880-talsversionerna av Sherlock (Benedict Cumberbatch) och Watson (Martin Freeman). De tar sig an fallet med ”den vedervärdiga bruden”; en likblek kvinna i brudutstyrsel som sågs ta livet av sig på öppen gata på sin bröllopsdag, efter att först att skjutit ihjäl ett antal män – och sedan tycks ha kommit tillbaka från de döda för att även skjuta sin make. Och nu förbryllar Scotland Yard genom att verka hemsöka och döda ytterligare män.

Så långt allt gott, i en kostymdeckare med botten av gotisk spökhistoria, som även har plats för mycket av seriens sedvanliga humor, visuella lekfullhet, vassa repliker och det småkivande mellan huvudpersonerna som har blivit känt för att tangera gränsen till rent flirtande.
Men det är sedan – när vi plötsligt släpps ner i nutid igen, direkt efter händelserna i finalen av säsong tre, där dagens Sherlock vaknar upp i ett flygplan efter att tydligen hela tiden ha varit i sitt ”sinnespalats” – som den här specialen börjar falla sönder, och urarta i ett hoppande fram och tillbaka i tiden. För att till slut fullständigt försvinna upp i sitt eget arsle.

Det hela visar sig nämligen handla om hur Sherlock gäckas av mysteriet med Moriarty – och även om det alltid är angenämt att få se Andrew Scott gotta sig i ondska i rollen som Sherlocks ärkefiende, skjuts därmed en stor del av poängen med 1800-talsgåtan i sank.

Ömsom vin, ömsom vatten.