Peace & Love i Borlänge. Eurovision song contest i Stockholm. En musikfest som angick många, en som snart engagerar miljoner runtom i Europa.
Och två tv-program om dem som knappast kunde ha varit mer olika…

Besökte aldrig rockfestivalen, då dess uppgång och fall från 1999 till 2013, var långt efter att jag hade slutat som pop- och rockskribent.
Har inte sett så många upplagor av Eurovision song contest som man skulle kunna tro heller. Dels innehåller denna utdragna meloditävling oftast gräslig musik, dels krockar den alltid med Cannes filmfestival, som jag har besökt nästan varje år sedan 1980.
Brittiska filmaren George MacCallum skulle egentligen bara filma en pr-video på Kuba åt Peace & Love-festivalen, då det fanns storslagna planer på att lansera festivalen och dess budskap internationellt. MacCallum blev sedan kvar från och till i Borlänge i två år. Och filmen blev i stället en dokumentär om hur festivalens försök att kombinera idealism och kommersialism gick överstyr, vilket resulterade i konkursen för tre år sedan. Den ekonomiska biten borde man dock förstås ha grävt lite mer i, den berördes i stort sett inte alls.
Det blev också ett par nårgångna personporträtt, av festivalens grundare Jesper Heed och hans brittiske medarbetare Mark Barryman (bilden ovan).
Lite grann också en film om Borlänge, även om just den skildringen känns grovt förenklad. Inte har väl vi svenskar någonsin sett på Borlänge som ”Sveriges Chicago”, bara för att staden under en tid förknippades med mycket kriminalitet.
Nu blir det festival i år igen, 7-9 juli, fast i aningen mindre format än när den var störst i Sverige.
•Inför ESC-program har vi haft i åratal, av högst varierande kvalitet. Årets panel är inte den vassaste, några har inte så mycket åsikter över huvud taget.
Egentligen är det inget fel på Christer Björkman som programledare, man kan näppeligen klaga på hans engagemang för och kunskaper i ämnet.
Men han är ju på tok för insyltad i alltihop.
Det är lika befängt som att SVT:s program inför fotbolls-EM skulle ledas av Erik Hamrén!
•Under lördagskvällen ser jag ”Sverige!” i SVT 1, med Shima Niavarani som gäst.

(Prat)
”Hur blev det så här?”, TV 4 Play. Sevärd mikro-talkshow med Pär Lernström, med Fredrik Wikingsson som premiärgäst.
(Humor)
”Finaste familjen”, TV 4. Kajsa Ernst är seriens starkaste kort.