”Dödligt vapen” är tillbaka.

På film sköts det skarpt. Men på tv är det lösa skott.

Det har gått nästan tjugo år sedan vi senast såg en ”Dödligt vapen”-film. Det var nummer fyra i serien och det snackades ett tag om en femma, då fortfarande med Mel Gibson och Danny Glover i rollerna som Martin Riggs och Roger Murtaugh. Tlll sist blev det en tv-serie. I kväll såg vi första avsnittet på TV6, piggt nog bara en dag efter USA-premiären.

Det är en hel drös av långfilmer som görs om till tv-serier i USA just nu. Många av dem, som nyversionen av ”Exorcisten”, känns krystade på pappret. Men ”Lethal weapon” är i grunden som gjord för att bli tv-serie. Introducera de två poliserna, gör deras motsatser tydliga (en är oförutsägbar och självmordsbenägen, den andre en stadgad, försiktigare familjefar) och så har vi dynamiken klar. Sedan är det bara att utsätta dem för nya skurkar och brottsfall varje vecka.

Kvällens premiär gled bekvämt in i förutsägbara skor… lite för fort. Älskar man filmerna vill man älska serien, men det är svårt att skilja den från femtusen andra likasinnade deckarserier som visas på de marksända tv-kanalerna i USA.

När den första filmen hade premiär 1987 kändes upplägget fräscht och spännande. Framför allt hade Gibson och Glover ett sådant glödande karismatiskt samspel att man föll för dem redan i första scenen. Spola fram till 2016 och allt känns lite avslaget. Dessutom kämpar Clayne Crawford och Damon Wayans i uppförsbacke som Riggs och Murtaugh. Än så länge är de mest bleka imitationer.

Men vad fasen. Ge det lite tid. Förhoppningsvis växer ”Lethal weapon” när det gäller rollfigurerna.

Om den klarar av att presentera så underhållande skurkar och actionscener som i filmerna är dock ett större frågetecken. Premiäravsnittet var oroväckande lamt på den fronten.

I morgon ser jag ”David Lagercrantz – året med Millennium 4” (SVT2).