– Snacka om renoveringsobjekt, skrattar en av de ”riktiga karlarna” om sig och realityseriens tjocka deltagare.

De sitter fast i ett förutsägbart tv-koncept. Men kanske har de charm nog att bryta sig loss.

För några år sedan var det Anna Skipper som försökte få läskdrickare och chipsätare att ändra livsstil på TV3. Nu är det TV4 som tröskar vidare i samma spår. ”Riktiga karlar” presenterar fem runda herrar som får i uppdrag av coachen Jonas Colting att klara av en komplett triathlon – simning, löpning och cykling på en nivå som är krävande för fler än bara den som blir andfådd av att resa sig ur soffan.

Kontrasten mellan Colting, som själv är en vältränad triathlonveteran, och de fem ”riktiga karlarna” är förstås slående. Och serien följer de sedvanliga realitykonventionerna där ett till synes omöjligt uppdrag ska uppnås och både deltagare och proffs tar sig för pannan och undrar vad de har gett sig in på.

Som titeln skvallrar om vill TV4 även peta lite på myten kring vad manlighet innebär. De fem ”karlakarlarna” må vara yngre än de ser ut, men har sin ålderdomliga, hårt konservativa syn klar – en riktig karl ser till att väga tresiffrigt, bygger sitt eget jävla hus och äter kött. Och då talar vi inte om några frökenportioner.

Mycket av det är sagt med glimten i ögat. En del av struntpratet, inser man med skräckblandad förtjusning, är på allvar. Det är tydligt i ett laddat ögonblick där barnsligheten går över till pinsamhet för en av deltagarna som hårdnackat vägrar äta quinoa.

Deras tolkning av manlighet ska vara löjlig för tv-tittaren. Till viss del är det lyteskomik, som i början av kvällens premiäravsnitt där programmakarna ordnat fram en så liten bil som möjligt för att det ska bli roligt att se fem tjockisar klämma in sig i den.

Men vi måste göra mer än bara skratta. Vi måste känna något i hjärtgropen, först då blir det reality som känns drabbande. TV4 har sex avsnitt på sig att gräva fram något berörande bakom grabbflabbandet och fettdallrandet.

I morgon ser jag ”Må underbart med Tiffany Persson” (SVT1).