Först stred de mot matfusket- och snusket, och sedan för kvinnlig rösträtt. Nu är Dagmar Friman (Sissela Kyle) och hennes kvinnokooperativ tillbaka för att ta en tredje fajt, och den här gången handlar det om villkoren för Stockholms prostituerade.

En ung och naiv, nyinflyttad dalkulla (Felicia Löwerdahl) blir felaktigt tagen för prostituerad efter ett olyckligt möte med den svinaktige riksdagsmannen Gösta Wikland (Johan Hedenberg), och trängs in i ett förnedrande och orättvist system där kvinnor tvångsregistreras och besiktigas som djur, för att skydda de män som är deras kunder.

Kinna (Sofia Ledarp) bestämmer sig för att Svenska Hem ska engagera sig i saken, även om det råder delade meningar i gruppen kring huruvida detta verkligen är en fråga de vill förknippas med.

Samtidigt ifrågasätter myndigheterna Jons (Kristoffer Berglund) förmåga att ensam ta hand om dottern Lill-Tora – vilket gör att kvinnorna nu även tar en sidokamp för mäns rättigheter.

Nytillskott som Lennart Jähkel, Pia Johansson och Magdalena In de Betou förstärker en redan suverän rollista, och ”Fröken Frimans krig” är i sin tredje säsong bättre än någonsin. Lite tuffare, lite mörkare, lite mer upprörande, med plats för både seriens utmärkande humor (främst förmedlad av Lena T. Hansson och Ulla Skoog) och relationsdrama som berör.

Det är trivsel och tyngd i ett, och riktigt välgjort.

 

 

Följ TV–Koll på Facebook för full koll på allt inom tv