Det är den begynnande vårens stora tv-snackis.
Och nej, det är verkligen inte Melodifestivalen 2017.

Musiktävlingen verkar inte väcka lika mycket engagemang den här gången, trots att fortfarande över tre miljoner åtminstone har tv-apparaterna påslagna på lördagskvällarna.
Programledartrion har varit ungefär som väntat. Sådär. Och verkligen inte bättre än de manus de haft att arbeta med.
Artisterna och låtarna är, med några få undantag, den kanonmat som Christer Björkman lyckats skrapa ihop för att fylla den utdragna programtiden (en timme hade räckt).
Finns det någon som helst spänning inför fjärde deltävlingen, är det väl om ännu en före detta Eurovision song contest-vinnare, Loreen, även hon ska röstas bort.
Om Owe Thörnqvists direkt-till-final-sensation är ett utslag av tv-tittarnas protester mot strömlinjeformade ungdomsartister eller början till ett pensionärsuppror på Sveriges ålderdomshem som kommer att skaka om landet i dess grundvalar, återstår att se.
Lägerelds-tv kan faktiskt vara mer än direktsänd musik- eller dansunderhållning, ”Let’s dance” drar igång i TV 4 igen fredag 10 mars.
Lägerelds-tv kan också på ett mycket bättre sätt vara en dramaserie som har rekordhög igenkänningsfaktor.

 

Som ”Bonusfamiljen”.
Nästa måndag 27 februari, i SVT 1, är vi halvvägs in i första säsongen. En andra säsong är under inspelning just nu. Det beslutades redan innan första säsongen hade haft premiär.
Jag har sett alla tio avsnitten och kan konstatera att när tv-seriens skapare Felix, Clara (hustru) och Moa (syster) Herngren och Calle Marthin har plockat av egna erfarenheter, har de med suverän fingertoppskänsla sedan skapat mycket träffsäker tragikomisk vardagsdramatik av alltihop.
När det bara blir allt vanligare, när många i flera generationer nu har vuxit upp i och/eller lever i bonusfamiljer, så tro sjutton att det finns mycket att relatera till, att prata om, efter att man har sett ett avsnitt av ”Bonusfamiljen”.
Så gott som alla man känner pratar om ”Bonusfamiljen”.
Hur ska stackars Martin (Fredrik Hallgren) någonsin få ordning på livet när han bor med barnen hemma hos mamma? Varför är Katja (Petra Mede, på bilden ovan med Niklas Engdahl) så snipig mot alla? Hur länge dröjer det innan Patrik (Erik Johansson) inte längre kan behärska sig inför högljudda bonusbarnet Eddies (Frank Dorsin) provokationer? Och så vidare.
Och hur mår jag själv, förresten?
Ja, just det pratar man kanske inte med riktigt alla om.
Mycket sevärda ”Husdrömmar”, en timme tidigare varje måndag i SVT 1, har också miljonpublik. Inte så konstigt, heller.
För det är väl det våra liv handlar om. Hur vi bor. Och med vem. Inte vad någon vi knappt hört talas om tidigare, sjunger om i tre minuter under Melodifestivalen…

 

Glöm inte att gilla Tv-koll på Facebook