Den i det svenska tv-landskapet lite udda fågeln ”Gåsmamman” är tillbaka med en tredje, förmodat sista (men man vet aldrig) säsong.

Trebarnsmamman Sonja Ek (Alexandra Rapaport) har kommit ut från fängelset, där hon suttit för mened, och börjat ett nytt liv tillsammans med John (Tobias Zilliacus) och en barnaskara på fyra (Joel Lützows äldste son Gustav har flyttat ut, men tillkommit har å andra sidan Johns son samt Sonjas döde brors bebis). Men – som en åldrande Michael Corleone skulle ha sagt – just när hon trodde att hon var ute, drar de henne tillbaka in igen.

Den nya familjelyckan blir med andra ord kortvarig.

Sonjas barn ger sig in på farliga vägar åt olika håll. Den hopplösa advokaten Simon Svart (Morgan Alling), som brottas med ett galopperande kokainmissbruk, har trasslat till saker ordentligt i en tilltagande desperation. Och gangstern Barry (delikat spelad av Christian Svensson) – som har en märklig förmåga att verka nästan artig medan han mördar och torterar folk – har fullt sjå när den isländska maffian avancerar på hans territorium samtidigt som han pressas hårt av knarkbossen Rosales (Francisco Sobrado).

”Gåsmamman” gasar på hårt den här säsongen. Med mörker, moraliskt förfall (Sonja är snart bara en dålig dag från att tappa kompassen helt och förirra sig ut på Walter White-territorium) och en stadigt stigande dödssiffra.

Ett grepp med vibbar av ”Infernal afffairs/The departed” ökar dessutom på trycket effektivt.

Men det finns som tur är också fortfarande plats för humor i ”Gåsmammans” värld. En igenkänningsbar men lätt förhöjd verklighet med en uppsättning egna spelregler, där ingen tydlig gräns går mellan vanlig svensk familjevardag och yrkeskriminell vilda västern.

Det är spännande, intensivt, bitvis brutalt och fortfarande mycket särpräglat.

 

”Gåsmammans” tredje säsong kommer även att visas i Kanal 5, våren 2018.

 

Följ TV–Koll på Facebook för full koll på allt inom tv