Ett plagiat som inte är så mycket plagiat som väntat.
Men TV 3:s nya ”Hoppas det smakar” är ett riktigt bottennapp; fult, tjatigt och på tok för långt.

Även fast produktionsbolagen och tv-kanalerna bevakar sina så kallade format, går det uppenbarligen att göra snarliknande program utifrån redan befintliga koncept.

SVT:s nya tisdagssuccé ”Tro, hopp och kärlek” är ungefär ”Bonde söker fru”, fast här är det präster i stället för bönder som söker kärleken.
TV 3:s nya ”Hoppas det smakar”, som sänds måndag-torsdag, lät i förväg precis som en kopia av TV 4:s succé ”Halv åtta hos mig”. Där en av orsakerna till framgången tveklöst är den höga igenkänningsfaktorn. På en gång både hemma hos-reportage och matlagningstävling med vanliga medel-Svenssons. Allt vasst och roligt kommenterat av förr Helge Skoog, numera Pia Johansson.
”Hoppas det smakar” skiljer sig faktiskt mer från än det liknar ”Halv åtta hos mig”.
På alla sätt, till det sämre.
Fyra personer ska i ett stort kök samtidigt laga samma maträtt. Provsmakning under tillagningen, ger poängavdrag. Sedan ska de med förbundna ögon poängsätta maträtterna, utan att veta vem de ger höga eller låga betyg, inklusive deras egna skapelser. Högst poäng efter fyra program vinner 15 000 kronor. Allt under ledning av Robert Aschberg.
Han går på autopilot, är så där lagom aschbergskt elak.
Premiärveckans deltagare är ganska extrema personligheter. Låg igenkänningsfaktor.
De är också illa sminkade och/eller dåligt ljussatta. Och programmet är dubbelt så långt som ”Halv åtta hos mig”.
Chicken nuggets med lime- och chilimajonäs i premiärprogrammet gick sådär. Tartar på oxhjärta i tisdagens program, vållar mest äckelkänslor hos deltagarna, kanske också hos många tv-tittare.
Fyra timmar med detta gäng är på tok för mycket. ”Hoppas det smakar” är en programserie jag väldigt lätt klarar mig utan.

(Fiktion)
”Vår stora kärlek”, SVT 1. Välspelad och engagerande brittisk dramaserie.
(Reality)
”Heja Sverige”, TV 4. Följer deltagarna inför Special Olympics och får till lite av ”En annan del av Köping”-känslan.