RECENSION Will Arnett jobbar tillsammans med ”Arrested development”-skaparen Mitch Hurwitz igen, i den här dramakomedin som han själv är medskapare till, och Hurwitz är med och producerar.
Men hejda dina förväntningar.
Form- och smaklösa ”Flaked” är inte en färdig serie på långa vägar. Och kanske, om man väljer att se det så, ett av de första tecknen på att produktionen har börjat gå lite väl snabbt i Netflix-fabriken.

Arnett spelar Chip; en (typ) nykter alkoholist som nu hjälper andra att hjälpa sig själva på AA-möten, har en charmigt dassig butikslokal med stolar (ironiskt nog verkar det mest handla om barstolar), och cyklar runt i sina strandnära kvarter i Venice, Los Angeles, med en självtillverkad gloria över huvudet.
När han blir förtjust i samma kvinna – servitrisen London (Ruth Kearney) – som sin bästa vän Dennis (David Sullivan), och han samtidigt riskerar att bli av med sin lokal, börjar hans ömtåliga, skyddade och självupptagna lilla tillvaro att svaja.

Det finns serier vars charm är att de inte handlar om någonting speciellt (lex ”Seinfeld”). Och så finns det sådana som bokstavligt talat inte har något innehåll.
Förbluffande poänglösa ”Flaked” – som inte hittar tonen som vare sig drama eller komedi, eller någonting däremellan – tillhör den senare kategorin.

Vill du se bohemiskt Los Angeles-liv exotiserat – se hellre på till exempel Netflix ”Love”.
Vill du se en komedi om den minerade marken mellan missbruk och nykterhet – se hellre på Chuck Lorres ”Mom”.
Vill du se omoget manligt navelskådande och bleka kvinnoroller vars enda syfte är att agera bollplank för den manliga agensen… Ja, då har du x antal andra, bättre serier att välja mellan.

Två svaga plus. Och då är jag generös.