Premiär i kväll för TV3:s storsatsning ”Det stora hoppet”. Tänk snäll, grön och väldresserad feelgood-reality, som introducerar den nya ridsportsgrenen kast med liten farsgubbe.

 
Sex hästtokiga tjejer tävlar om att vinna en ståtlig kuse med fin stamtavla och saftig prislapp.
Haken är bara att det inte är de själva som ska rida hem vinsten – utan deras gamla pappor. Hjärtläkare, källarmästare, köksmästare och elkonstruktörer på mellan 44 och 67 år, som inte kan ett dugg om hästar och hur man hanterar dem.

Det är upplägget i TV3:s storsatsning ”Det stora hoppet”.

Henrik Johnsson håller i trådarna. Och Malin Baryard-Johnsson – som råkar vara programledarens fru, men såklart framför allt är proffs på hästhoppning och svensk ridsports kanske mesta hushållsnamn – är deltagarnas coach.

Det är snäll feelgood-reality utan ett enda sensationslystet ben i kroppen eller något som helst skämskuddetvång. Den känns väl kanske inte helt karakteristisk för just TV3 – där Gunilla Perssons tirader, kopulerande på exotiskt belägna hotell, ensamma mammors ofta genanta jakt på någon att krama och ”Lyxfällans” offentliga skampåle länge har varit det som har fungerat bäst – men har absolut ett och annat som talar för sig.

Grönskande svenska livet på landet-miljöer à la ”Bonde söker fru” möter farbröder-famlar-som-Bambi-på-hal-is-faktorn från ”Let’s dance”. Far och dotter-vinkeln tillför någonting nytt, fint och relaterbart och bäddar, gissar jag, för tv-vänlig bonding och klassiska manliga medelåldersbekännelser av ”jag har jobbat i 180 och missat för mycket av hennes uppväxt”-typ. Och priset i potten – en häst som i dagsläget är värd en halv miljon – garanterar att döttrarna kommer att sätta ordentlig press på sina pappor.

Dessutom har hästsport en bred folklig förankring – och i en tid när man känner att man verkligen inte orkar se en enda jävla matlagningsbatalj eller talangjakt till är det alltid skönt med ombyte i realitytävlingsgenren.

Kanske kan ”Det stora hoppet” trycka på lite samma knappar hos publiken som ”Det stora fågeläventyret”, som gick bra för SVT i våras. Djur och öppna landskap, trivsel och samarbete. Glada amatörer klantar sig och en ofta underskattad folkrörelse får den respekt den förtjänar.

 
Det är lätt att tycka om ”Det stora hoppet” och dess genuint trevliga angreppssätt. Men risken för TV3, som verkar ha satt stort hopp till det här, kan förstås vara att programmet kanske är för väldresserat för sitt forum. För harmlöst och kanske framför allt för fritt från färgstarka och ostyriga figurer för att nå igenom det så kallade bruset.

Jag antar att det bara är så många gånger man kan fnissa åt den nya hästsportsgrenen kast med liten gubbe innan den blir tjatig.

 

 

Följ TV–Koll på Facebook för full koll på allt inom tv