När Micke Leijnegard var liten grabb, satt han framför tv:n och skrev upp varenda utförsåkares mellantider.
Så man förstår med vilken sann entusiasm han leder programserien om Ingemar Stenmark och de andra 56:orna.

Det är 50 år sedan Frank Andersson, Björn Borg, Linda Haglund (1956-2015), Ingemar Stenmark och Thomas Wassberg föddes. En ursäkt så god som någon att se tillbaka.
”56:orna – en historia om Sverige” är tv-serien som bara SVT kan göra. För andra tv-kanaler skulle det bli för dyrt att köpa loss rättigheterna till arkivbilderna. För det var ju så att vi lärde känna de fem legendariska idrottshjältarna i svartvitt, det hade blivit färg-tv när de slutade, men alltid var det i SVT, för reklam-tv hade ännu inte kommit till Sverige.
Några kanske retar sig på att Micke Leijnegard inledningsvis utgår från sig själv. Letar rätt på sina gamla anteckningsböcker med mellantider. Pratar om storheten i att en superhjälte som Stenmark kunde komma från hans egna hemtrakter.
Men Leijnegard har aldrig varit den fåfänga typen av programledare. Det vet alla som har sett honom leda ”Mästarnas mästare” eller ”Genikampen” med lågmäld proffsighet. Hans egna minnen, gör här bara serien mer personlig.
Även om såväl Göran Persson som Maud Olofsson och Jan Guillou pratar om att denna generation fick den absolut bästa uppväxten, när Sverige stod på topp, känns kopplingen mellan framgångarna och folkhemmets framväxt lite påklistrade.
Men arkivklippen är förstås fantastiska. Liksom när stjärnorna själva eller dem närstående berättar. Som Stig Strands historia om hur Ingemar Stenmarks pappa byggde hus bredvid dem ”för att tomten var ledig”. Gunde Svans tårar när han minns hur Thomas Wassbergs framgångar sporrade honom. Eller hur John McEnroe minns hur han tyckte Björn Borg var som The Beatles och att han därför ville bli tennisspelare.
Men snålt och dumt av Björn Borg att inte själv vilja vara med i denna härliga tv-serie.
•Under tisdagskvällen ser jag World Cup-ishockey, Sverige-Finland, i TV 3.

(Ja)
Susanne Bier. Välförtjänt vinnare för bästa regi, ”The night manager”, på Emmy-galan.
(Nej)
”The affair”. Den suveräna kärleks- och otrohetsserien var sorgligt förbisedd på samma gala.